I den torraste öken

Mellan Chiles ståtliga berg och vilda kust finns torr öken. Här är det långa cykelsträckor mellan städer och samhällen längs den panamerikanska motorvägen. Vid vägens sidor finns en torr och blek atmosfär. På min karta ser detta landskap ut som ingenting, de enda markeringarna är de väglinjer som länkar samman punkter av bebyggelse och betydelse. På cykeln befinner jag mig dock i de mellanrum som linjerna passerar. Om jag hade åkt buss genom denna region hade jag troligen somnat utan att veta vad jag hade missat längs vägen. Det finns så mycket, även i den torraste öken, när man tittar närmare eller saktar in.

På några ställen färgas marken lila, gul och rosa. Det är vildblommor som inte har växt här på flera år, men efter en ovanligt lång regnsäsong har till och med öknen förvandlats till en sommaräng. Det är så fint att se små skorpioner springa runt bland blomstjälkar och se spröda blomblad slå ut bland kaktustaggar. Omgivningen känns inte alls torr. I dalen vid Vicuña odlas druvor för nationaldrycken Pisco, vid Valle del Encanto finns lämningar från forna civilisationer och vid Termas de Socos finns källvattnet som säljs i hela landet.

Vissa dagar ser jag blänkande sci-fi-byggnader uppe på ökenbergens toppar som visar sig vara astronomi observatorier. Eftersom Atacamaöknen är världens torraste har den även den klaraste himlen. På nätterna är stjärnkartan tindrande skarp, med en tydlig vintergata som avtecknar sig mot det svarta djupet. När jag besöker ett observatorium kan jag se nebulosor, galaxer och planeter genom teleskopet, men det är sittandes utanför mitt tält i öknen som jag verkligen kan betrakta universum. Det känns stort att sitta där ute i ingenting och blicka upp mot en stjärnhimmel med massor av ljuspunkter. Jag gillar att vara här, i den torraste öken där det både finns vintergator och sommarängar.

Peace

Kommentarer

1. barbro wigbring torsdag 3 november 2011, kl. 17:31

   hej hanna
   det är så roligt att följa dig på din resa både med bilder o genom mamma o pappa dom rapporterar flitigt till mig
   cykla försiktigt o ha det bra
   kram från barbro
2. hanna söndag 6 november 2011, kl. 09:50

   Hej Barbro, vad roligt att ha dig här och jag hoppas att du fortsätter att följa med i både blogg och genom föräldrarna.
3. Bosse onsdag 9 november 2011, kl. 06:11

   Tänk vad du får uppleva mycket under din resa, upplevelser som kommer att berika ditt liv för alltid!!!!
   Tack för ditt vykort som vi fått för ett tag sedan.
   Kramar från oss alla
4. Hanna onsdag 9 november 2011, kl. 19:40

   Jag känner mig väldigt berikad, speciellt med alla möten och all natur längs vägen. Roligt att kortet kom fram och jag hoppas att vildblommorna inte hade krossats sönder allt för mycket i posten.

   kramar tillbaka till er alla.