Priset på Galapagosöarna

Jag har funderat länge på om jag ska åka till Galapagosöarna eller inte. Jag vet att jag borde avstå av både ekonomiska och ekologiska skäl, men allt djurliv och alla naturupplevelser är så otroligt lockande. Efter att jag har cyklat över gränsen till Ecuador och korsat linjen vid ekvatorn, så parkerar jag cykeln på fastlandet och köper en dyr flygbiljett till öarna och en ännu dyrare båttur mellan dem. Sen befinner jag mig i en helt annan värld. I en djurvärld där sjölejon ligger och solar på stränderna, där ödlor myser tillsammans på vulkanstenarna och där fåglar flörtar med varandra mellan taggbuskarna.

Eftersom att det är en övärld utan rovdjur så lever alla i en rätt fredlig tillvaro. De är inte skygga som andra vilda djur och som besökare kan jag sätta mig nära fågeln med de blåa fötterna som har fått små bomulstuss-ungar. Jag kan också snorkla ovanför den betydligt äldre och rynkigare sköldpaddan som tuggar alger på botten innan den kommer upp till mig och ytan för ännu ett andetag. Det är helt otroligt att få vara där tätt intill det vackra, vilda livet. Att få se djurens beteenden och naturens balans.

Fast även om djuren verkar oberörda av min närvaro, så är det just sådana som jag som stör balansen på Galapagos. Turismen är större än vad öarna klarar av och tillsammans förbrukar vi mycket naturresurser samtidigt som våra transporter ibland för med sig främmande djurarter som kan vara förödande för det sköra ekosystemet. Visst innebär turismen även att naturen får ett annat värde och blir till en inkomst. Men av alla de tusenlappar jag har betalar, för att få vara i den här magiska djurvärlden, så är det endast en minimal del som går tillbaka för att bevara den. Galapagosöarna är verkligen värt pengarna, men mina upplevelser här kanske inte är värda det pris som djuren och naturen får betala.

Peace

Kommentarer

1. Alexander tisdag 23 november 2010, kl. 01:34

   Helt otroligt! Jag har sett på dina bilder och läst hur långt du har cyklat. Det är helt fantastiskt. Vilken känsla det måste vara! Jag beundrar det du gör, helt grymt. Kämpa på! :)
2. hanna tisdag 23 november 2010, kl. 09:58

   Tack Alexander,

   Det är sant, det känns härligt och jag är glad att du tittade in.
3. Linus tisdag 23 november 2010, kl. 10:47

   Ja du… jag känner beundran för dig, att du vågade dig ut på ett sådant här äventyr. helt otroligt:D du inspirerar mig att sätta mina egna cykel drömmar i verklighet ! så jag säger lycka till och jag hoppas att du kan inspirera mer personer att göra sina äventyr verkliga !

   ha det gött!
   Linus
4. Anna S tisdag 23 november 2010, kl. 18:43

   wow så fint och underbart! Tänk att snorkla med mega-skalman! Ja det är ett svårt dilemma. Hoppas att förutsättningarna att få ihop turismen, det ekologiska och det etiska förbättras.

   Jag skulle förresten kunna se dig bosätta dig just på galapagos och driva frågan! jag ser dig sitta där med en laptop med alla dessa djur, krälandes, simmandes, flygandes, hasandes runt dig =)

   Many years ago…Ja och fer var på ngt som kallades typ cheap-mens-galapagos…
   Och vi såg en oändlig mängd “blue-feeted-boobies” Ja, ja, jag vet att de inte heter så men det är det namnet som fastnat. Sen var det en klippa under vattnet som vår guide påstod vara en “mega-skalman” hm… men det var en härligt fin utflykt.

   KRAM käraste du!
5. Shoka onsdag 24 november 2010, kl. 04:08

   Hej tjejen!
   Passar på att läsa på din blogg medans William sover och det snöar ute.
   Fantastiska bilder måste jag säga, imponerande. Tack för de fina korten vi fick.
   Sköt om dig, massor med kramar från oss!
6. Katarina onsdag 24 november 2010, kl. 14:01

   Hej Hanna
   Häromdagen drack jag lussete och tänkte på dig. Din foton står i skarp kontrast mot den vita världen här. Fast jag trivs väldigt bra just här just nu. Ha det fortsatt gott.
7. Shima torsdag 25 november 2010, kl. 05:36

   Jag diggade fågeln med de blåa fötterna. Han påminner mig om den färgglada grodan. Undrar varför vi inte har färgglada djur här hemma. Undrar varför vi inte heller har några färgglada människor här hemma. Vi är alla bleka och gråa och landskapet är helt vitt. Dyster kombination. Då passar några Hanna-bilder väldigt bra för att förgylla tillvaron.
8. hanna fredag 26 november 2010, kl. 18:16

   Ja, Anna, jag hade gärna suttit kvar där på öarna med alla djuren om jag hade hittat ett sätt att stanna med ett rent och grönt samvete. De blåfotade fåglarna heter faktiskt så skojigt som du skriver, Bluefooted boobies.

   Färgerna på Galapagosdjuren är väl lite roligare än älgfärg och vargtoner, men tycker ändå att du Shima är rätt färgglad och brukar förgylla tillvaron.

   Tack söta Shoka, och ta hand om dig och familjen där i snön.

   Härligt att du har det fint i kollektivet Katarina och hoppas du passar på att köpa lusse-te nu när det är säsong. Minns när vi satt och drack te vid köksbordet och diskuterade om jag verkligen skulle ge mig ut cykla.

   Jag är så glad över att jag förverkligade mina planer därifrån och blir så rörd av att sådana som dig Linus kan inspireras till att följa sina egna cykeldrömmar. Hör av dig om de leder dig till Sydamerika.