Klicka här för att läsa äldre inlägg

Jag är äntligen på väg igen. Spåren efter stormen syns fortfarande i Guatemala och bildar hinder på vägarna. På denna hinderbana till cykel är min första utmaning ett jordskred som har huggt av en rejäl bit av den kurviga bergsvägen. Två snälla män hjälper mig att bära cykel och packning över det första väghindret av lera. Det andra hindret är som en vallgrav där en liten bro har kollapsat och jag får leda cykeln genom den grunda floden, ännu längre fram på min rutt har en stor bro kollapsat och en nygrävd grusväg leder mig över sammansatta träplankor som bildar provisoriska broar.

Stormen Agatha och vulkanen Pacayas utbrott, de naturkatastrofer som drabbade regionen för ett par månader sedan, är fortfarande kännbara för befolkningen och märkbara på marken. Den gröna naturen är avhuggen på sina ställen och visar ett landskap i genomskärning. Bruna lerspår slingrar sig nedför de trädbeklädda bergen och mynnar ut i en förstörd infrastruktur. De flesta huvudleder har dock rensats upp efter den tropiska stormen och gatorna har tvättats rena från aska efter vulkanutbrottet. Jag vandrar upp till foten av vulkanen Pacaya och förundras över en plats som både är fantastisk och dramatisk. Jag ser dock ingen röd lava, men klättrar på torkad vulkansten som fortfarande ryker. På vissa ställen är det hett som i en bastu.

De största hindren längs min cykelväg är dock virus i min dator och matförgiftning i mig, men tack vare hjälp från nya vänner så återställs vi båda. När datorn har fått en hård-disks-transplantation och jag har frisknat till så cyklar jag ner från höglandet i Guatemala till havsnivån i El Salvador. Här är det också lika hett som i en bastu. Denna värmebölja i kombination med regnperioden utgör en annan typ av hinder som jag behöver vänja mig vid, men det är verkligen härligt att cykla igen. El Salvador innebär  en helt ny terräng och jag ser ivrigt fram emot denna nya landetapp av min hinderbana genom Amerika.

Peace

/Hanna

Kommentarer

  1. Bosse tisdag 20 juli 2010, kl. 11:10

    När man läser dina “brev” får uttrycket “häftig människa” en ny dimension.
    Hälsningar från farmen.

  2. Jaan o Ing-Marie tisdag 20 juli 2010, kl. 13:06

    Hej Hanna! Vi vill berätta en glad nyhet. Josefin är född. Din e-mail är full, så e-mailen kom åter. Hoppas få höra från dig snart. Kram Pappa o Mamma

  3. hanna tisdag 20 juli 2010, kl. 15:12

    Underbart, underbart. Jag ringer er nu, farmor och farfar.

  4. Sofie onsdag 21 juli 2010, kl. 10:47

    Du måste ju skriva en bok om dina upplevelser med bilder och allt. Heja Hanna!

  5. hanna måndag 26 juli 2010, kl. 17:26

    Gärna det och du också. Heja Sofie.

Kommentera