Skrivet lördag 20 mars 2010, kl. 14:06
Klicka här för att läsa äldre inlägg

Jag cyklar ofta förbi små vägaltare med statyer som föreställer den mexikanska varianten av Jesu moder, Guadalupe. Hon är även betraktad som Mexikos moder. En nationell ikon som har ändrat skepnad från den forna Aztekperioden till dagens katoliclism. En dag följer jag med ett gäng pilgrimscyklister till Mexiko City. Jag trampar bakom en kille som bär en sådan där Guadalupestaty fastsurrad på ryggen och när vi når världens största stad viner flera av hennes fans förbi på sina cyklar. Vissa har även vandrat till den kyrka, som omringas av en tältstad med Guadalupestatyer och idolbilder, där tusentals av pilgrimer hyllar landets moder.

Själv vill jag hylla moder jord. Jag får också en slags pilgrimsglans i blicken när jag cyklar mellan två vackra vulkaner, en rykande på min högra sida och en vilande till min vänstra. Framför mig ligger även landets högsta vulkan med en vit topp som svävar långt borta i dimman. Efter några dagar ligger den bakom mig och jag fortsätter att färdas in i ett frodigt landskap mot Gulfkusten med dess hav och laguner. Naturens kraft manifesteras i ett enormt vattenfall och en hård motvind som blåser mot mig likt en gigantisk hårtork på maxvärme. Med tunga tramptag når jag regnskogen, där någon slags medicinman guidar runt mig bland moder jords helande krafter med växtextrakt och häxhistorier.

 Mitt i all denna fantastiska natur behandlar Mexiko mig på ett väldigt moderligt sätt genom att bjuda in mig i dess hem och arbetsplatser. Det anordnas plats för mig på en soffa i Cuernavaca, i en säng i La Venta och på en madrass i Puebla. Mitt tält sätts bland annat upp i en polismans trädgård, nära militärens sandsäcksbunker och bakom migrationspolisens kontor. När jag har packat ihop tältet och är uppe på cykeln igen omfamnas jag av armar i ett farväl och människorna längs vägen fortsätter att höja sina armar i en hälsning. Landet är så omtänksamt och hjälpsamt, eller som mexikanerna skulle kalla det, a toda madre.

Peace

/Hanna

Kommentarer

  1. alexandra måndag 22 mars 2010, kl. 15:13

    VACKERT!!

  2. JIM torsdag 25 mars 2010, kl. 02:13

    Hanna!
    Vi är många som följer dig på din fantastiska resa. Tack för att vi får vara med på färden och all lycka till dig.

  3. Sofie fredag 26 mars 2010, kl. 15:30

    Hurra för Hanna!

  4. Bosse lördag 27 mars 2010, kl. 06:58

    Vi instämmer i JIM:s kommentar

  5. Lars måndag 29 mars 2010, kl. 20:43

    Hej seje Hanna… Mange hilsener fra et vårkoldt men solfyldt Danmark.
    -Lykke på rejsen :)
    Lars

Kommentera