Cyklisternas Oregon
Jag har cyklat genom Oregon. En delstat där cykelbanorna är längre och cyklisterna allt fler. Jag blir otroligt glad av alla andra medcyklister som jag mött på en öl-cykel-runda mellan stadsträdgårdar, hejat på under en cross-cykel-tävling och alla de långfärdcyklister som jag delar kustväg 101 med.
Trots all cykelvänlighet är det de överdimensionerade bilarna som dominerar de amerikanska vägarna. Statsjeeparna här liknar snarare lastbilar i storlek och de faktiska lastbilarna känns som stora tåg som passerar. Den amerikanska campingsemestern tycks ofta ske i mega-husbilar som påminner om turnébussar. Ofta har de en stadsjeep på släp så att de kan färdas på mindre vägar för att kunna tränga in i Oregons naturområden. Alla dessa megafordon har tacksamt nog hållit sig en bit bort från den vägren som jag trampar på, dock delar jag den sorgligt nog med överkörda katter, rådjur och tvättbjörnar. Men ur alla monsterfordon har det klivit ut fina främlingar som frågar om jag vill ha lift när det regnar eller ger mig en high-five när solen skiner.
Oregons vägar har lett till roliga städer, uppradade vingårdar, vackra klippor och mysiga sanddynor. En fin kust har ständigt återkommit på min högra sida, med havsskall från sjölejon och stränder som har stulit min blick från körbanan framför. På vissa sträckor har träden formats av vinden och böjts sig ner som nötta undersåtar. Vinden har dock oftast varit min medvind, men när den vänder vill jag likt träden huka mig av den trötthet som blåst kan ge. På väggrenarna finns det stundtals andra cyklister som likt mig har sina styren riktade söderut. I slutet av dagen sticker våra tält upp som olikfärgade barbapappa-former på campingplatserna, där vi delar cykelhistorier och tips på bästa bränslet för våra stormkök samtidigt som vi hungrigt äter två portioner var av kolhydratpackade kvällsmåltider med våra multi-bestick.
Cykelsnacket och campingmåltiderna har även blandats med ljuvligt chai-te framför en brasa med panoramautsikt över Coos bay, gott vin till hemmaodlad majs i ett av Brookings skogshus och smaskig pizza med tillhörande öl på en biograf i Portland. Oregons vägar och vänner har gett mig härliga och varierande cykelminnen, där jag har somnat in i en lekstuga ena natten och vaknat upp i ett lyxhus någon morgon därpå.
Oregon är sannerligen ett kärt minne som jag bär med mig när jag följer kustväg 101 in i Kalifornien.
Peace
Hej! Jag har faktiskt hunnit bli lite orolig innan ditt inlägg, får jag erkänna… Blev glad när jag såg att du skrivit :-) Låter som du haft en intessant bit till, och mycket hyggligt folk omkring dig! Ser redan fram emot nästa spännande läsning, hoppas du får många härliga upplevelser tills dess. Hälsa kändisarna i Cali, hihi! Många kramar från mig och familjen! Annalill
Gulle gulle dig som tar dig tid att gratta under din tur. Härligt att läsa om ditt äventyr, jag blir ruskigt ressugen själv, som vanligt… Jag är dock tacksam att ha mitt eget äventyr hemma och tillbringar just nu dagarna i skogarna kring Livgardet, underbart att få förlänga sommaren en smula och njuta av ärtsoppa i solen en “vanlig” arbetsdag. Hoppas din resa blir fortsatt bra, jag kommer att hålla ett öga på sidan här. Kram!
heja hanna! heja hanna! tänkte bara meddela att nu har du cyklat genom hela sverige. längdmässigt alltså.
“Sverige är ca. 1 572 km från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder”
hur coolt är inte det? jag tycker att du ska gratulera dig själv till denna bedrift genom att dricka lite gott te och äta chibba.
kram!
oooohohhhhhh! Kalifornien. Me like. :-)
/Sofie
hanna,, dina äventyr kan bli storsäljande barn böcker . leia och jag följer dig med spänning och längtar till nästa kapitel!! kram på dig
Hejja! Hejja!
Hej Hanna!
Vi följer dig med spänning ifrån soffan (den nya) i kalla Sverige. Snart har du cyklat längts i år i familjen Jakobson. Fast på lördag ska vi köra Raid Uppsala och hoppas tillryggalägga några fler km på MTB.
I morgon ska vi höra efter med “vår kontakt” om vi kan få tag på ett cykelöra åt dig.
Ha det bäst på vägarna!
Kram Jenny och Niklas Jakobson
Härligt Hanna! Du skriver så fina ord och tar underbara bilder. Grattis till 101:an, den är en av världens snyggaste vägar. Särskilt i SoCal där du får omge dig med snygga klippvyer och smalhetsande amerikaner.
Jag har sökt ett stipendium från Sveriges tidskrifter. Får jag det tänker jag dra till Mexiko och fota lucha libre-gubbar i två veckor. Det borde infalla väl med din cykling. Då ses vi.
Önskar dig all lycka i ditt äventyr, på alla sätt. Ska kolla upp ditt tips angående ängeln Laleh.
Kram från Chile
Hej Hanna!
Imponerande expedition du givit dig av på. Du verkar ha det fint längs vägen som verkar vara ditt mål och i alla möten som uppstår. Jag tyckte om slutorden i din presentation.
Idag har Jenny o Nilkas i strilande regn försökt ta in några mil på dig genom Uppsala Raid. De hann med några mil i dy och lera, men du rullade säkert längre samtidigt. De gjorde i alla fall en heroisk insats och var snabba längs banan.
Ha en bra resa, det ska bli spännande att följa dig!
Hälsningar H-Ö
Tack för alla fina ord. Jag gratulerar ofta mig själv med te, men ska kanske äta chips också.
Hoppas att ni har haft härliga födelsedagar, raids och allt annat. Marc, håller tummarna för ditt tidsskrifts-stipendium så att vi ses i Mexiko.